Därför älskar jag att kolla på Förrädarna

Det sociala tv-experimentet Förrädarna är en tittarsuccé. Vad är det som gör att så många blir besatta av programmet? Maria Strömblad har svaret.

Det känns lite tabu men likväl gör jag det, tittar på TV4:s Förrädarna. Visst är det ändå fler än jag som roas av att se komikern Torbjörn Averås Skorup svettas när före detta politikern Mona Sahlin, helt korrekt dessutom, lägger en röst på att han är en förrädare? Enligt Expressen slår programmet rekord på TV4Play med 1,5 miljoner visningar så ensam kan jag inte vara. 

Det är något fascinerande med hela premissen. Att kasta in en grupp människor, en blandning av kändisar och vanliga svenskar, i en storslagen, lite läskig miljö (programmet spelas in på Häringe slott) och be dem ljuga för varandra. I vanliga fall brukar reality-TV handla om att skapa allianser genom vänskap. Här är det tvärtom, sveket är en dygd och ärlighet är den snabbaste vägen ut ur slottet. 

För er som inte har tittat: det handlar om ett TV-program där deltagarna spelar olika roller. Majoriteten är ”trogna” och ett fåtal personer är ”förrädare”. De senare ska skamlöst ”mörda” de trogna på nätterna och de trogna behöver hitta och rösta ut förrädarna. Varje dag pågår diskussioner om vem som har vilken roll och kulmen nås vid det runda bordet på kvällen där anklagelserna viner och en person slutligen röstas ut. Målet för de trogna är att få ut alla förrädare och för de sistnämnda att lyckas ge sken av att vara trogna och därmed vara kvar i spelet. En enda förrädare är kvar i slutet och vinner alla pengar (runt 300 000 kronor). Och vi tittare sitter på svaret, vi har ju sett när programledare Dragomir Mrsic delar ut förrädarrollerna. 

Det är ett socialt experiment i realtid. Vi får se vilka som är bra på att manipulera, vilka som låter känslorna ta över, och vilka som naivt följer drevet. För drev är det gott om och visar hur enkelt det är att få med sig en grupp om du bara har tillräckligt stark röst. Ibland utan tydliga bevis. Till exempel i avsnittet där journalisten Johan Kücükaslan envist hävdade att ledarskapsexperten Gunnar Ekman minsann ljugit för honom och därmed måste vara en förrädare. Rösterna på Gunnar haglade in och det slutade med att Gunnar åkte hem och Johan satt kvar och grät när han insåg att hans teorier fällt en av hans egna.

Det kan inte vara lätt för deltagarna oavsett vilken roll de spelar, pressen är enorm

Det kan inte vara lätt för deltagarna oavsett vilken roll de spelar, pressen är enorm. De trogna måste hitta förrädare utan att bli ett för stort hot. Blir någon för stark ”mördas” den och dyker inte upp på nästa frukost. Dessutom måste de lyckas liera sig med rätt personer. Förrädarna å sin sida måste vakta sin tunga hela tiden. Minsta lilla svettdroppe kan fälla den som är oaktsam. Vissa är så coola i rollen att de borde kunna få en Oscar för sitt skådespeleri. Kanske är det därför jag håller en extra tumme för just förrädarna. Säsong efter säsong. 

Det har också gått bra för förrädarna tidigare år i den svenska upplagan. Alla de tre tidigare säsongerna har förrädare som vinnare. Tidigare Idol-jurymedlemmen Katia Mosally tog hem första säsongen. Kriminalteknikern Kelda Stagg, polisen Nadim Ghazale och politikern Thomas Bodström vann andra säsongen. Komikern Ahmed Berhan stod som segrare tredje säsongen. Den här säsongen är Torbjörn Averås Skorup, Miriam Bryant och Patrik Norgren förrädare från start (man kan värvas mot slutet, så fler kan tillkomma). Frågan är om någon av dessa har tillräcklig pondus och kraft att klara sig hela vägen. 

Hur som helst, jag är i alla fall trogen. Varje vecka sitter jag där. Och än har det inte skett men jag är säker på att Mona Sahlin till slut kommer att lyckas få med sig tillräckligt många för att kunna rösta ut Torbjörn Averås Skorup. 

Läs mer:

Anna Charlotta Gunnarson: ”Grammis, var är kvinnorna som format popjournalistiken?”

Johan Norberg: ”Jag förolämpade gitarrhistoriens största konstnär”